Lite Mer Fakta Om Laktosintolerans
Laktosintolerans
Laktosintolerans orsakas av brist på enzymet laktas som bryter ner laktos i tunntarmen. I stället för att spjälkas i tunntarmen förs laktosen vidare till tjocktarmen där den tas om hand av tarmbakterier, vilket kan leda till olika upplevda symptom. Hos nyfödda är laktasenzymet normalt mycket aktivt för att barnet ska kunna tillgodogöra sig modersmjölken. Det är därför mycket ovanligt att små barn upp till förskoleåldern visar symptom på latkosintolerans.
Laktosintolernas är ingen allergi
Är man laktosintolerant reagerar man på laktosen i olika mejeriprodukter. En vanlig missuppfattning är att man då är allergisk mot mjölk. Det är viktigt att komma ihåg att laktosintolerans inte är en allergi utan en enzymbrist. Till skillnad från en glutenintolerant person blir tarmen hos en laktosintolerant inte skadad om man får i sig mjölk eller andra mejeriprodukter. Däremot är det individuellt hur mycket laktos en person klarar av att bryta ned i sina tarmar. Man får helt enkelt prova sig fram till hur mycket man tål. Symptom av laktosintolerans kan variera från person till person och är därför mycket individuella. Några får inga symptom alls även om de har diagnostiserats avsaknad av laktasenzymen, och andra får tydliga symptom. Vanligaste symptomet är gasbildning, lös avföring, svullnad eller ont i magen. Av de som har diagnostiserats laktosmalabsorption, får bara hälften magbesvär och ca 1/5 symptom som är besvärliga. Dessa symptom är inte farliga, men kan vara smärtsamma och besvärande. Läkare kan ställa diagnosen genom en laktosbelastning. Man dricker en laktoslösning och mäter genom blodprov hur effektivt mjölksockret spjälkas i tarmen. Några får symptom efter ett glas mjölk, medan andra tål en större mängd laktos som motsvarar nästan en hel liter mjölk. Detta beror till exempel på hur snabbt man tömmer magsäcken, hur lång tid tar det för maten att gå genom i mag- och tarmkanalen, vilken slags bakterieflora eller pH-värde det finns i tarmen. På grund av detta varierar även symptomen. Till exempel om man äter en fettrik eller fiberrik kost, påverkar detta att magsäcken töms långsammare. Då har enzymen också mer tid att spjälka laktosen. Alltså, om man dricker mjölk i samband med maten, är risken att få symptom mindre. Produkter som exempelvis fil, yoghurt och grädde (surmjölksprodukter) innehåller naturlig mindre mängd laktos än exempelvis mjölk.
Varför tål vissa inte laktos?
Alla föds vi med en hög laktasaktivitet i kroppen som sedan successivt minskar från två års ålder. Hur mycket laktasaktiviteten minskar är genetiskt bestämt. Förmågan att kunna bryta ner laktos som vuxen är ärftlig och kopplad till en speciell gen som under årtusenden muterat hos folkslag som traditionellt haft mjölk som en viktig näringskälla. Mutationen gör att tarmen fortsätter producera laktas även hos den vuxna befolkningen. De som bär på den här genen är främst människor i norra Europa, arabiska halvön och bland vissa nomadfolk i Afrika. Det normala tillståndet hos majoriteten av världens befolkning är oförmåga att kunna bryta ner laktos. Allra vanligast är det i Asien och Afrika. Men det finns vissa genetiska varianter även här, som gör att några folkgrupper, som har mjölk som en viktig näringskälla, klarar av att hålla laktasaktiviteten på en hög nivå och därför kan bryta ner laktosen i mjölk under hela livet.
Mjölkallergi, inte samma sak som laktosintolerans
Till skillnad från en laktosintolerant person som reagerar på laktosen i mejeriprodukter, tål en person som är allergisk mot mjölk, inte proteinerna som finns i mejeriprodukter. Vid mjölkproteinallergi eller mjölkallergi som det också kallas, måste man utesluta mjölk helt ur kosten. Eftersom mjölkproteiner också finns i laktosfria mejeriprodukter, måste en person med mjölkallergi avstå även från dessa. Är man allergisk mot mjölk ska man avstå helt från mejerirodukter.
Det finns tre typer av laktosintolerans och det är:
Medfödd laktosintolerans
Den medfödda laktosintorelansen är en mycket ovanlig nedärvd form som man föds med. Barnet reagerar då på mjölksockret redan vid amning.
Primär laktosintolerans
Den primära laktosintoleransen är ärftlig och den vanligaste formen av laktosintolerans. Vanligen visar sig symptomen vid 3 – 10 års ålder. Men det finns även de som aldrig får några symptom, det är väldigt individuellt.
Sekundär laktosintolerans
Till sist den sekundära laktosintoleransen som uppstår till följd av någon sjukdom eller skada i tarmen. Den här formen av laktosintolerans går oftast går över när grundorsaken till problemet är löst och tarmen har läkt.
ffffff
ffffff
ffffff
laktosintolerans
ffffff
Kommentarer
Trackback
